Efterforskning inför framtidens humana äldreboende

Efterforskning inför framtidens humana äldreboende

Snart tar 40-talisterna plats på landets äldreboenden, en generation som växt upp med en betydligt högre standard än tidigare. Detta ställer krav på arkitekturen i en miljö som redan måste kunna tillhandahålla allt från aktiviteter och högtidsfiranden till lugn och hemlika rutiner.

– Det är fint, när vi besöker äldreboenden, att se hur noggranna personalen är med att tala ur de boendes perspektiv, deras behov och välmående, säger Linda Kjällén, hållbarhetsexpert. Att de arbetar i andras hem, snarare än att andra bor på deras arbetsplats. Samtidigt måste vi ju ta hänsyn till både och, det måste vara funktionellt för alla.

Linda Kjällén har tillsammans med Lena Sjöberg Nilsson, ansvarig för Gatun Arkitekters erbjudande inom bostäder, undersökt olika former av boenden och hur man kan höja den humana aspekter för vårt lands äldre. De har tagit del av såväl forskning som gjort praktiska studiebesök hos boende och vårdpersonal.

– Det sker naturligtvis ständigt ett skifte i vilka som ska trivas och känna sig trygga i dessa boenden, säger Lena. Vi talar gärna om hemlikhet, men det är ju ett begrepp som utvecklas tillsammans med generationerna. Vi måste hela tiden ha den kommande generationen i åtanke.

Hemlikhet med restaurangfunktionalitet

Ett område som kan tyckas litet, men som kan komma att påverka de förväntningarna man har på ett hem mycket är måltiderna. De som idag bor på äldreboenden började sina liv under 40-talet, där rinnande vatten och elektricitet inte varit självklart. Hos denna generation finns även en idé om att man inte ska vara till besvär. Den moderna vanan vid att äta rätter från hela världen, i olika kosthållningar och när helst andan faller på ställer nya typer av krav på funktionaliteten. Är det rätt att göra avsteg från hemlikheten för att skapa ett boende som är utrustat för mer intensiv användning och kanske även i resturangfunktionalitet både vad gäller förvaringsutrymme, tillredningsytor och maskiner? 

Intensifierad användning av badrum

Yngre generationer har också högre krav på den personliga hygienen än tidigare, det är ofta självklart att duscha dagligen. För att skapa en bekväm vardag kan därför badrummet behöva anpassas efter en intensiv användning och när Gatun samtalat med forskare menar de att det bör finnas rum för två personer att assistera.
– Vi måste ju förhålla oss till kostnaderna för utrymmet, säger Lena. Som arkitekter kan vi dock undersöka om det finns mindre viktiga saker vi istället kan plocka bort i badrummen för att skapa mer plats för både personal och hjälpmedel. Samtidigt som vi behåller allt den boende behöver för att också själv ta hand om sitt hem. Kan man hitta tvättställ som kan flyttas, även med tvätt på eller liknande lösningar?

Säkerhetsaspekter som en del i konceptstadiet

Den fysiska tillgängligheten är givetvis grundläggande i de flesta typer av samhällsfastigheter. Linda understryker hur det humana perspektivet också bör ta hänsyn till oro och stress, såväl som psykiska diagnoser och sjukdomar. Hon nämner en vårdanställd som berättat om hur oro kan uppstå vid större samlingar och högtider då köer till hissen kan vara väldigt tidskrävande och stressande. Finns bara en hiss blir det svårt om den får tekniska problem. Hissar och placering av enheter är saker man bör ta hänsyn till i ett tidigt stadie. Var man placerar boendet för dementa påverkar till exempel hur man utformar den delen av huset. Man vill undvika att boende kan ta sig in till områden där de riskerar att utgöra en fara för sig själva eller andra, särskilt köket är en sådan plats. Samtidigt finns det en viktig hållbarhetsaspekt i att tänka långsiktigt så att man bygger på ett sätt så att det kan anpassas efter utvecklingen och nya behov.

Möjligheten att njuta av ett sommarregn är också arkitektur

Sveriges Kommuner och Regioner genomför varje år en brukarundersökning där utomhusmiljön ofta lyfts som en grundläggande del i välbefinnandet. SVT Nyheter gjorde nyligen en studie som visade att var fjärde planerat eller nybyggt äldreboende saknar lägenheter i markplan. Lena Rosenberg som forskar om miljön på äldreboenden vid Karolinska institutet menade att detta kan vara det som avgör om dessa personer kommer ut över huvud taget.
– När personer är oroliga kan utomhusmiljön vara en väldigt bra resurs. Det har vi sett exempel på i vår forskning. Då är det ju viktigt att det är lätt att komma ut, sa Lena Rosenberg till SVT Nyheter.

Att de äldre inte är särskilt rörliga ställer också krav på uteplatsen i sig. Då de ofta föredrar en något högre temperatur i och med stillasittandet kan en terass som värms upp av solen bidra med mycket komfort. Tak på en del av terrassen gör att de boende kan få vara utomhus även om det är nederbörd.
– Att kunna vara utomhus är inte bara att sola, utan lika fint kan det vara att få sitta och avnjuta ett stilla sommarregn, säger Lena Sjögren Nilsson.

– Vi har också sett många fina exempel på odlingar där de boende kan delta och där det odlade används i hemmen, säger Linda Kjällén. Det kräver givetvis att lådorna är i en tillgänglig höjd, men också att de inte är i vägen för tillfällen när samtliga på boendet vill samlas på en uteplats. Att lådorna är flyttbara eller på annat sätt kan anpassas efter till exempel midsommarfiranden skulle kunna vara en lösning. Det handlar ju faktiskt inte bara om att bo, utan också om att leva, att göra saker och att kunna ha aktiviteter, socialt umgänge och firanden tillsammans.

Lena Rosenberg, forskare vid Karolinska Institutet, Lena Sjöberg Nilsson och Linda Kjällén deltar alla vid webbinariet om det humana äldreboendet den 15 april.

Varmt välkommen att ställa dina frågor till dem då!

Just nu är Gatun Arkitekter i förstudiestadiet av ett äldreboende i Sollentuna. Läs mer om det här.