Mellan husen – Gatun spanar framtidens offentliga rum
Bild: Juhasz Imre
Mellan husen – Gatun spanar om framtidens offentliga rum
Hur kommer det offentliga rummet att förändras i framtiden? Våra gemensamma ytor påverkas inte bara av ekonomi och funktion, utan även av yttre samhällstrender. Fyra av Gatuns arkitekter har deltagit i ett samtal om framtidens offentliga rum. I del 1 pratar de om hållbarhetens estetiska funktion och om folkilskan mot modern arkitektur.
Niko Lutener, Beatrice Fägnell, Gustav Svärdh och Jakob Sjöberg arbetar alla som arkitekter på Gatun. Här diskuterar de hur perspektivet human arkitektur kan påverka det offentliga rummet, och om vilka drivkrafter som finns för framtidens gemensamma ytor.
“Jag tror att det har satt sig i vårt medvetande att det finns en slags folkilska mot ‘ful’ arkitektur”
Vad innebär begreppet ‘human arkitektur’ i relation till det offentliga rummet?
Niko: Jag tycker att diskussionen om drivkrafterna bakom stadsplanering är intressant. Det gäller att hitta rätt balans i att kombinera båda perspektiven för att utveckla platser där människor vill bo. Det är viktigt med en stark medborgardialog där folket får vara med och bestämma, men det måste också finnas arkitekter och stadsplanerare som förstår hur man bygger infrastruktur. Det gäller att hitta rätt nivå, och bestämma vad som ska beslutas av vem eller vilka. Det är just där human arkitektur kommer in, för att motverka gigantiska lägenhetskomplex där invånarna bara känner sig som en siffra i mängden.
Gustav: Ja, utifrån mitt perspektiv känns det som att höjs fler och fler röster för att gå tillbaka till en mer klassisk estetik, arkitekturupproret är ju ett exempel på det. Det är kanske lätt att tycka så utan någon yrkeskunskap, men som arkitekter kan vi inte heller bara vifta bort de argumenten. Jag tror att det har satt sig i vårt medvetande att det finns en slags folkilska mot “ful arkitektur”. Jag håller dock inte med om att allt som byggs idag är fula lådor i betong, vilket är ett standardargument från kritikerna. De senaste åren har vi som arkitekter börjat prata mer om att förhålla oss till omgivningens material och historia när vi ritar hus.
Niko: Vi måste fråga oss vad som gör att vi vill bo på en viss plats. Det är viktigt med samspelet mellan omgivningen och arkitekturen – omgivningen är närhet till natur, idrott eller kultur, och det är otroligt viktigt för att skapa human arkitektur. Det är ingen ny diskussion, men jag tror att vi är på väg mot att människor vill ha en annan typ av arkitektur. Det ska finnas en igenkänningsfaktor i byggnader, de ska inte bara vara helt funktionella. Vi ser fler och fler projekt med dekorativa motiv som bidrar till en mer human arkitektur.
“Vi ser fler och fler projekt med dekorativa motiv som bidrar till en mer human arkitektur.”
Vilka möjligheter har man som arkitekt att skapa mer dekorativa miljöer?
Jakob: Ofta har man väldigt bra och fina idéer i början, men i slutändan så kostar kanske de idéerna för mycket och därför stoppas dem.
Niko: Jag tycker det är väldigt intressant, just det att arkitektur ofta är mer styrt av regler än av vår designvilja. De stora krafterna som slutligen bestämmer kommer från regelverk och budget.
Gustav: Det som många tycker är fint är de där små extra grejerna, ornamentering och detaljer på fasaden och sådant, men det är ofta det som bantas bort först i budgeten. Det kommer nog aldrig bli den typen av ornamenteringar som fanns förut och som folk älskar. Men jag tycker ändå att det har börjat släppa lite - man kanske får göra mer ornament idag, eller göra saker enbart för att det bara är fint.
“Nya regelverk kan påverka utformningen och materialval, där omställning skulle vara trög annars.”
Hur har hållbarhetsperspektivet påverkat sättet vi bygger på idag?
Niko: Vi håller just nu på med ett projekt där nya regelverk om koldioxidutsläpp och klimatpåverkan har påverkat designen väldigt mycket. Där tittar vi på att byta ut en vanlig aluminium fasad med en av trä. En sådan regel kan påverka utformningen och materialval väldigt mycket, där omställning skulle vara trög annars.
Beatrice: Och den regeln gäller ju alla numera. Det kommer säkert att påverka träbyggandet väldigt mycket.
Gustav: Just trä tror jag är ett material som kommer att bli mer populärt. Det känns som att det finns ett samhälleligt konsensus om att träbyggnader är fina, och nu pågår det ett slags greenwashing där många företag använder betydligt mer trä. Vi måste verkligen rida på den vågen och försöka bygga många fina träbyggnader så mycket som möjligt, innan nästa trend kommer. Det tror jag att det offentliga rummet kommer att må bra av också.
“Vi kommer nog få se mycket fler exempel på grönska i innerstaden och integrerat i husen”
Hur arbetar man med hållbarhet i det offentliga rummet? Hur förändras ett vanligt svenskt kvarter med ett hållbarhetsperspektiv?
Jakob: Ett fint exempel på hur man har tagit hand om det offentliga rummet mellan husen är i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, där man har planterat växtlighet som fungerar året om. Det finns alla möjliga växter för alla årstider, det är väldigt fint tycker jag. Hållbarheten går in i estetiken.
Gustav: Allt från dagvattenhantering till källsortering har blivit något man inte gömmer undan längre, utan det är numera en del av själva strukturen på huset. Förut var källsortering något smutsigt och undangömt, nu är det ganska vanligt att miljörummet är en inbyggd del av bottenvåningen. Man vill visa upp källsorteringen, för att vi numera ser det som något fint och bra.
Niko: Precis, man bygger med en bra design och med den kvalitet som är önskad. Designen i hållbarhet är jätteviktigt. Om man gör någonting med bra design så kommer det att bli mer värdefullt för medborgarna. Man blir rädd om det, man tar hand om det, man kommer inte att riva det. Det är jätteviktigt.
Gustav: Om man ska vara cynisk så är det ju så att den stora majoriteten av hållbarhetstänket inom arkitektbranschen handlar om vilka material och vilket systemval man använder, själva tillverkningen alltså. Saker som inte syns i slutresultaten är det som är viktigast ur en miljösynpunkt. Men jag tycker också att det är viktigt att mer symboliska saker såsom dagvattenhantering och källsortering kommer fram och blir en del av byggnaden.
Beatrice: Det handlar om att ge tillbaka, att bygga ett hus är kostsamt för miljön. Vi har jättemånga saker att ta hänsyn till, speciellt i stan där vi tränger ut naturen. Vi kommer nog få se mycket fler exempel på grönska i innerstaden och integrerat i husen. Man kommer bygga in balkonglådor i balkongerna för odling och sådana saker.
Jakob: Man har ju sett exempel på sådana saker, och det blir ju väldigt trevligt i det offentliga rummet om man tar hand om naturen. Det finns väldigt lyckade exempel på det.
Beatrice: Det är också något som gör människor mer medvetna om att man är en del av ett stort sammanhang, och ökar medvetenheten kring vilken roll man har trots att man bara är en individ. Det tror jag kommer påverka estetiken väldigt mycket.