Gatun Spanar: placemaking handlar om att väga in sociala aspekter i arkitektur
Kvarteret Nod, Kista. Bild: Gatun
Mer än tak över huvudet: placemaking laddar en plats med mening och betydelse
En viktig del i arkitektens uppdrag att att bygga och skapa platser där människor vill vistas. Men det räcker inte att bara täcka de mest grundläggande behoven: en plats måste laddas med meningsfulla aktiviteter för att bli betydelsefull. Niko Lutener, arkitekt på Gatun, berättar här om vikten att se till helheten när det kommer till arkitektur.
Begreppet placemaking handlar inte om att skapa eller bygga en fysisk plats, utan snarare om att hitta platsens potential och vårda dess egenskaper. Niko Lutener, arkitekt på Gatun, menar att placemaking fångar upp och lyfter fram vikten av att forma människors sociala relation till platsen.
– En plats kan laddas mening och betydelse. På Gatun pratar vi om en behovstrappa inom arkitektur, där du först måste se till att de mest grundläggande funktionerna finns på plats: en byggnad som står upp, el som fungerar och vatten som rinner. Men det är egentligen inte de sakerna som skapar en plats.
Niko menar att placemaking befinner sig högst upp i behovstrappan: efter att de mest basala behoven har fyllts gäller det att skapa en plats där människor vill vistas. För att komma dit måste arkitekten koppla bort sin egen förförståelse, analysera platsens historiska betydelse och inleda en dialog med lokalbefolkningen.
– Genom att prata med människor får du reda på vad som är unikt och betydelsefullt med platsen. Det är lätt att vi arkitekter blir lite arroganta och i vår vision för platsen, men för mig är det otroligt viktigt att människors historier och tankar får komma till ytan. När du har lärt dig om området kan du ladda det med meningsfulla aktiviteter, estetiska funktioner eller annat som gör att personer vill vara där.
Freestyleskidåkaren Jesper Tjäder åker Urbana skidor vid Kista Nod. Foto: Antimedia för Redbull
“Vi behöver lägga fokus på behoven som utvecklar oss som människor”
Niko menar att man alldeles för ofta lägger fokus på att lösa de praktiska kraven på en byggnad eller ett område: fysiologi, kanske trygghet, och om man har tur även gemenskap. Men de mest existentiella behoven som driver oss människor, såsom självkänsla och självförverkligande, får sällan fokus.
– Vi behöver lägga fokus på behoven som utvecklar oss som människor. Det andra är snarare hygienfaktorer. En byggnad ska ha rinnande vatten och tak, den ska vara trygg och energieffektiv men den ska även bidra till att vi mår bra.
Placemaking handlar alltså om att analysera vilka sociala och kulturella betingningar som kan finnas på exempelvis en dekoration. Alla delar i en byggnad eller plats har någon typ av mening eller konnotation för människor.
– En byggstomme kan påverka resten av helheten, en fasad kan ha betydelse för hur vi upplever platsen. Det är här den kreativa delen kommer in för oss arkitekter, att tänka på vad som kan skapa en wow-faktor för människor.Det offentliga rummet är viktigare än någonsin för att motverka segregation
När butiker och biltrafik tar mindre plats gäller det helt enkelt att prioritera rätt när det kommer till att skapa nya platser som människor kan vistas i. För att minska stillasittandet gäller det att öka lusten att komma ut i det offentliga rummet – speciellt med vårt förändrade klimat i åtanke.
“Idrott skapar sociala band som möjliggör för integration och gemenskap”
Det finns ett antal användningsområden som är otroligt viktiga för att förstärka platsen: idrott, kultur och sociala mötesplatser. Niko exemplifierar hur idrott kan ge näring åt en plats potential:
– Riksidrottsförbundet gjorde nyligen en undersökning visade att det finns en stor brist på idrottsplatser. Idrott är en social handling, inte bara det för de som utför aktiviteten, utan också för exempelvis föräldrar och tränare. En idrottsplats är alltså en plats där man skapar sociala band mellan alla dessa grupper.
Vidare exemplifierar Niko vikten av idrottsplatser med fotboll, en väldigt gränslös sport som spelas av både unga och gamla i alla världens länder. En fotbollsplan blir alltså mer än bara en fotbollsplan: den blir en mötesplats som möjliggör för integration och gemenskap mellan människor.
– Att sådana platser finns har betydelse för staden och samhället i stort. Vi måste vända fokus och förstå att idrott har förmågan att bygga samhälle och bidra till alla nivåer av mänskliga behov. Gjort rätt kan bra effekterna från en idrottsplats nå långt ut i området den befinner sig i. Det behöver inte vara just idrott, utan man kan skapa andra kulturella och sociala aktiviteter.