Gatun Spanar: så påverkar digitaliseringen framtidens offentliga rum
E-handel, hybridarbete och självkörande bilar: så påverkar digitaliseringen framtidens offentliga rum
Digitaliseringen av samhället kommer att påverka hur vi utformar våra offentliga rum – men hur? Fyra arkitekter på Gatun har deltagit i ett samtal om hur digitaliseringen främjar nya beteenden när det kommer till handel, biltrafik och arbete, och om hur detta kommer att forma framtidens bostadsområden och allmänna platser.
Niko Lutener, Beatrice Fägnell, Gustav Svärdh och Jakob Sjöberg arbetar alla som arkitekter på Gatun. Här diskuterar de hur digitaliseringen av samhället förändrar våra beteendemönster, vilket leder till nya behov och krav på hur vi utformar det offentliga rummet.
“När vi ritar parkeringshus idag tänker vi på hur man ska kunna byta användningsområde för huset i framtiden”
I framtiden kommer kommer biltrafiken att ta allt mindre plats. Inom bilindustrin utvecklas tekniken för självkörande bilar, och diskussionen kring dess lagstiftning pågår för fullt i EU.
Niko: Om detta blir verklighet så kommer vi att se ett helt annat offentligt rum byggas upp i städer, där det exempelvis inte finns av behov av parkeringsplatser. Jag tror också att bilägandet gradvis kommer att försvinna och omvandlas till mer av ett abonnemangs-upplägg. Det gäller speciellt med självkörande bilar, där du behöver inte äga bilen för att använda den. Vi har sett samma utveckling när det kommer till andra transporttjänster, där den yngre generationen inte behöver äga saker på samma sätt som den äldre.
Beatrice: Det tycker jag man märker med bilpooler redan idag. Det är många unga som inte äger en bil, utan istället har man en app där man ser vart någonstans närmaste bil befinner sig. Vi planerar ju för en bilfri innerstad i de områden som ritas nu nära stadskärnor. Där kommer det i princip inte finnas några parkeringsplatser mer än ett par handikapplatser utanför entréer. Där kommer cyklister och fotgängare att gynnas mer.
Niko: Ja, när vi ritar parkeringshus idag tänker vi på hur man ska kunna byta användningsområde för själva huset i framtiden.
Jakob: En trend jag har sett är att tvåfiliga gator blir enfiliga i innerstan, där man öppnar upp plats för cyklister och fotgängare. Det är väldigt positivt för det offentliga rummet och skapar en kvalitet för de boende, för det är inte så trevligt att varken gå eller bo bredvid en stor väg. När trafiken försvinner och tempos lugnas ned har jag sett att mycket kaféer och restauranger flyttar ut på gatan, och att det är mer människor som vistas på platsen.
Bea: Ja, det främjar gatulivet och mellanrummet mellan huset. Det handlar om att främja vissa synergier för att skapa offentliga rum som är värdefulla och som folk vill vistas i. Vissa saker blir jätteviktiga, som vilken typ av verksamhet som finns i bottenvåningen på ett hus.
Behovet av idrottsplatser ökar i och med digitaliseringen
Nya beteendemönster utvecklas i takt med digitaliseringen av olika tjänster. Idag handlar vi allt mer online, där varorna lämnas direkt vid din dörr. Detta gäller hela spektrumet av handel - från möbler och kläder till matvaror. Efter pandemin arbetar vi dessutom hemifrån i allt större utsträckning. När vi inte behöver lämna hemmet för att arbeta, äta eller handla måste vi skapa nya användningsområden för offentliga platser för att locka ut människor.
Niko: Jag funderar mycket på vad som kommer att hända med de platserna vi slutar besöka för att handla. Vad händer med matbutikerna och affärerna, och hur påverkar det våra städer? Idag har exempelvis cykelbud blivit en naturlig del av vår vardag, och jag tror att det är något som kommer att fortsätta utvecklas.
Beatrice: Det påverkar oss redan nu också med arbetsplatser och kontor som i princip kan bli tomma i och med att allt fler människor arbetar hemma. På ett sätt har man blivit mer orörlig, man behöver inte ta sig till en plats kan man lika gärna stanna hemma hela dagarna.
Gustav: Det hänger väldigt mycket ihop med hela hälsotrenden just nu. Det efterfrågas ofta faciliteter för träning i bostadsbyggande, såsom utomhusgym och liknande.
Niko: Det är superviktigt, det finns en enorm brist på idrottsplatser idag. Idag har idrottsplaner fått stryka på foten till förmån för bostäder, där det finns en hel generation av barn som kommer att sakna en plats för att exempelvis spela fotboll på. Som arkitekter måste vi hitta fler smarta lösningar för att sådana platser ska få finnas.
Beatrice: Idrottsplatser är ju något som kräver ganska mycket yta, och det trängs ofta ut eftersom att det kostar för mycket pengar.
Niko: Ja, därför måste man tänka nytt och smart för att utforma framtidens idrottsplatser så yteffektivt som möjligt. Vi måste också se till att platsen kan användas av fler människor, och att det inte bara blir en deppig konstgräsplan. Det ska vara mer än så, och det ska vara integrerat i det offentliga rummet.
Det offentliga rummet är viktigare än någonsin för att motverka segregation
När butiker och biltrafik tar mindre plats gäller det helt enkelt att prioritera rätt när det kommer till att skapa nya platser som människor kan vistas i. För att minska stillasittandet gäller det att öka lusten att komma ut i det offentliga rummet – speciellt med vårt förändrade klimat i åtanke.
Jakob: Många bor ofta i ganska små lägenheter och hus idag. När det blir 30 grader varmt på sommaren blir det för varmt för att vara i sin lägenhet, och vill man komma ut och utnyttja de offentliga platser där man kan vistas länge och gratis.
En risk med stadsutvecklingen idag är inte bara stillasittandet, men också att segregationen ökar mellan olika bostadsområden och människor. Detta kan motverkas med genomtänkta offentliga platser som främjar möten mellan olika människor.
Gustav: Vi kan se ett ytterligare lager av segregering idag med alla nya cykelbud. Det är uppenbart att det finns en grupp människor som hetsar runt i stan för att servera en annan grupp för jättelite pengar. Gigekonomin gör att begreppet segregation har förändrats, det handlar inte bara om att man bor på olika platser – utan man skapar istället två parallella samhällen, på samma plats.
Beatrice: För att skapa en bättre social dynamik kan man bygga fler platser för allmänheten att vistas, som exempelvis idrottsplatser. Sedan kan vi inte heller bara bygga bostadsrätter, utan det ska finnas bra och billiga hyresrätter i stan också.
Niko: I ett idealt samhälle ska det finnas olika hustyper, både hyresrätter och bostadsrätter. Jag tror att bra sociala och offentliga rum är viktigare än någonsin idag, både för att möjliggöra möten, för att vi ska komma ut och röra på oss och för att vi ska kunna ta del av kultur.